Kunskapsbank om rasistiska stereotyper

Den antisemitiska spelfilmen Jud Süss och regissören Veit Harlan

En svensk skådespelerska hade huvudrollen i Jud Süss, en av nazitidens mest antisemitiska och mest populära propagandafilmer, som handlade om en ond judisk finansman som förgriper sig på en ”ren och arisk” kvinna. Över 100 miljoner européer såg filmen. Efter kriget åtalades regissören för ”medhjälp till förföljelse” av judar.

Fotografiet överst till vänster föreställer Veit Harlan, regissören bakom den antisemitiska spelfilmen Jud Süss om en ond ”judisk” finansman som heter Oppenheimer. Efter kriget sa sig Veit Harlan inte ha haft några som helst antisemitiska intentioner med filmen. Han åtalades för ”medhjälp till förföljelse”.

Bilden ovan till höger är en filmaffisch från 1940 för Jud Süss. Filmen sågs av 20 miljoner tyskar och har i efterhand kallats den mest antisemitiska spelfilm som någonsin gjorts.

Längst ner till vänster Veit Harlans svenska fru, Kristina Söderbaum, som också spelade huvudrollen i Jud Süss. Här på omslaget till den svenska tidningen Se från 1941. Längst ner till höger Veit Harlans första hustru, Dora Gerson som var judinna och dödades med sin familj i Auschwitz.

Jud Süss är en tysk spelfilm från 1940, en propagandafilm som beställdes av den nazistiska regimen och regisserades av Veit Harlan. Filmen handlar om en ”ond” judisk finansman, Josef Süss Oppenheimer, en av Europas mest kända ”hovjudar” som under början av 1700-talet var finansiell rådgivare åt en hertig i Stuttgart. Efter hertigens död avrättades Oppenheimer.

Filmen ville förstärka bilden av ”juden” som ohederlig, girig, bedragare, som sexualförbrytare och ”rasskändare”. Den kvinnliga huvudrollen spelas av svenskan Kristina Söderbaum (1912–2001), som också var regissören Veit Harlans hustru. I filmen spelar Kristina Söderbaum den ”rena, ariska kvinnan” som tvingas till sex av den ”onda, farliga juden”, och därefter begår självmord. Kristina Söderbaum var lika älskad av publiken som av den nationalsocialistiska regimen och hon blev snabbt en av tysk films stora stjärnor.

På premiärvisningen under Venedigs filmfestival 1940 jublade Joseph Goebbels, och SS-chefen Heinrich Himmler beordrade att varje medlem av SS, Gestapo och polisen skulle se Jud Süss. Filmen sågs av 20 miljoner tyskar och 100 miljoner européer. Den har i efterhand kallats en av de mest antisemitiska spelfilmer som någonsin gjorts.

Veit Harlans första fru som hette Dora Gerson var judinna och dödades med sin familj i Auschwitz. Efter kriget åtalades Veit Harlan för ”medhjälp till förföljelse”, på grund av filmen Jud Süss.

HUVUDKÄLLOR

”Så kan vi lära oss av Goebbels propaganda”. Henrik Arnstad. Dagens Nyheter, 2010.

Jud Süss. Film med engelska undertexter. Regi: Veit Harlan, 1940.

Detta är utskriftsversionen av en artikel från Kunskapsbanken Bilders makt. Onlineversionen, som innehåller länkar till relaterat material, hittar du på http://bildersmakt.se/den-antisemitiska-spelfilmen-jud-suss-och-regissoren-veit-harlan.