Sveriges mest kända antisemitiska film, Petterson & Bendel, hade premiär i augusti 1933. Dagens Nyheters recension hyllade det blonda nordiska idealet, svensken Petterson, i kontrast till stereotypen av den främmande, girige, bedräglige och svartmuskige juden Bendel. Tysklands propagandaminister Joseph Goebbels älskade också filmen. I samband med filmvisningen i Berlin 1935 riktades flera hatbrott, våldsamheter och skadegörelse mot judar.
Den svenska spelfilmen Pettersson & Bendel från 1933 blev en av den tyska propagandaministern Joseph Goebbels favoritfilmer och fick som första utländska film omdömet ”Politiskt värdefull (för staten)”. I filmen framställs den mörka judiska immigranten Bendel som en typisk antisemitisk stereotyp, en ohederlig, girig och manipulativ bedragare. I bilderna ovan ur filmen kutar Bendel med ryggen och kastar sluga, förslagna blickar.
Under 1930-talet visades i Sverige en stor mängd antisemitiska spelfilmer, av vilka den mest kända är Pettersson & Bendel från 1933. Den blonda svenska Pettersson och den mörka, judiska, östeuropeiska immigranten Bendel slår sig ihop och börjar göra affärer. Pettersson är charmig medan Bendel är förslagen, girig och feg.
Filmen sågs av 775 000 svenskar och förutom att många läste originalboken av Waldemar Hammenhög, sändes den populära berättelsen också på radio och sattes upp som teater. Dagens Nyheter skrev bland annat om filmen: ”För Dagens Nyheters läsare skildrar slutscenen på ett överlägset sätt den nordiska rasens djupa förakt för de jämmerliga kryp, den ras med vilken den ej finner några beröringspunkter och från vilka världar skiljer oss”.
Filmbild ur Pettersson & Bendel med den blonda Pettersson i förgrunden och ”juden” Bendel, som i filmen gestaltats som en girig lurendrejare, som svartmuskig, främmande, och med grov brytning.
När den svenska filmen Pettersson & Bendel visades i Berlin 1935 kastades judar ut från premiärbiografen, och efter filmvisningen drevs judar längs gatorna under hot och slag. Biobesökare krossade glasrutor på judiska affärer. Senare på kvällen samlades demonstranter och skanderade slagord riktade mot judar. Enligt den tyska tidningen Deutsche Allgemeine Zeitung tog filmen ”modigt upp ett mycket allvarligt rasmässigt problem, och ställer sund livsvilja mot en hämningslös ockrarmentalitet”. Pettersson & Bendel fick som första utländska film omdömet ”politisk värdefull” och blev en av propagandaministern Joseph Goebbels favoritfilmer.
I boken Det ohyggliga arvet. Sverige och främlingen genom tiderna skriver bokens författare Christian Catomeris bland annat följande om filmen Petterson & Bendel: ”Juden som en främling är också temat i uppåt tjugotalet filmer – det vill säga var tionde svensk film under 30-talet – som tagit över en hel del av skämtpressens antisemitiska stereotyper. I nästan samtliga fall utgörs judarna av ohederliga och manipulativa mörkhåriga och kroknästa pantlånare, ’procentare’ eller direktörer. I några fall utgör han (den judiska kvinnan lyser med sin frånvaro) ett sexuellt hot mot den ’svenska’ kvinnan. Men i kärlekstriangeln bestående av en svensk kvinna, en blond svensk man och en mörkhårig judisk man är det alltid den judiske mannen som drar det kortaste strået. Såväl genom sitt handlande som genom sitt utseende fungerar juden genomgående som negativ kontrast till den svenska omgivningen och gentemot positiva ’svenska’ värden. Flera av filmerna tillhör 30-talets stora kassasuccéer”.
Pettersson & Bendel. Regi: Per-Axel Branner, 1933. Svensk filmdatabas.
”Steven Spielberg Film and Video Archive”. United States Holocaust Memorial Museum.
”Retrieving the Cinema’s Past: The 26th Cinema Ritrovato_. Senses of Cinema, 2012.
”German Films Poster Collection: Pettersson & Bendel”. Germanfilms.net.
Det ohyggliga arvet Sverige och främlingen genom tiderna. Christian Catomeris, 2004.
Ladda ner artikel som PDF Skriv ut
Detta är utskriftsversionen av en artikel från Kunskapsbanken Bilders makt. Onlineversionen, som innehåller länkar till relaterat material, hittar du på http://bildersmakt.se/den-svenska-antisemitiska-spelfilmen-pettersson-bendel.
Nyfiken på allt?
Slumpa artikelDe som försvarar stereotypa bilder tycks ofta bara se och känna till just den bild de försvarar – och se den bilden som unik, medan de som känner igen stereotyperna ser repetitionen av samma bilder om och om igen genom historien och i samtiden.
Kunskapsbanken Bilders Makt drivs av Mångkulturellt centrum som en kunskapspilot inom Unesco LUCS. Med stöd av Postkodlotteriets kulturstiftelse.
Nyfiken på allt?
Slumpa artikel