Den demoniserande stereotypen - den ”asiatiska” superskurken
I den västerländska populärkulturens serier, böcker och filmer återfinns den stereotypa ”österländska” skurken, vars mordiska karaktär och världsomspännande brottssyndikat hotar den västerländska civilisationen. Under hela 1900-talet och fortfarande i dag återskapas den stereotypa superskurken i både kvinnliga och manliga versioner.
Exempel på den demoniserande stereotypen – den ”asiatiska” superskurken. Den stereotypa österländska skurken i populärkulturen ägnar sig bland annat åt slavhandel med vita kvinnor, är sexuellt pervers och våldsam, samt använder sig av magi för att snärja sina offer. Hotet mot den västerländska civilisationen framställs här som ett sexuellt laddat hot mot vita kvinnor från perversa och vålsamma asiatiska män.
Bilderna: Omslag till kioskdeckare 1900-tal. Den svartvita teckningen kommer från den australiensiska vampyrserien Fire Fang av Gerald Carr.
1913 skapade den brittiska författaren Max Rohmer karaktären Fu Manchu, vars brottslighet var helt och hållet fokuserad på att förstöra västvärlden genom droghandel, slavhandel med vita kvinnor och en kombination av gifter, magi och våldsamhet.
Rohmer skrev ett flertal romaner om Fu Manchu som senare har blivit både serier och filmer, den senaste filmproduktionen är från 1986. Fu Manchu spelades av vita skådespelare i så kallad yellowface, bland andra Boris Karloff, Warner Olund och Christopher Lee.
Rohmer skapade också en kvinnlig stereotyp version av den ”österländska” skurken, en stereotyp kallad Dragon Lady, som är lika intelligent och mordisk men dessutom använder sin skönhet och sexualitet för att snärja västerländska män i sina planer att ta över världen.
En kvinnlig ”asiatisk” superskurk: Fu Manchus dotter Fa Lo Sueeh, i böcker, serier och filmer. I bilderna längst till höger spelas karaktären av Ona Munson och Myrna Loy i så kallat yellowface.
Under hela 1900-talet fylldes populärkulturen av stereotyper av ”asiatiska” superskurkar, ofta med kinesiskt klingande namn, som använde sin övermänskliga intelligens i kombination med uråldrig magi för att ta över världen. Bildmontage ovan, bild till vänster Wings Wendall av Vernon Henkel från 1942, ovan till höger Detective Comics från 1937, bild i mitten av superskurken Ming av Alex Raymond som bland annat skapade serierna Blixt Gordon, Djungel-Jim och Agent X9. Nere till vänster karaktären Egg Fu från DC Comics.
Fu Manchu bildade mönster för den stereotypa ”österländska” skurken som utmärks av övermänsklig intelligens, grymhet, girighet, magi och maktlystnad. Under hela 1900-talet och fortfarande idag reproduceras den stereotypa superskurken i både kvinnliga och manliga versioner i populärkulturens filmer, serier och böcker. Ovan till vänster: den amerikanska skådespelerskan Anna May Wong, (Image: John Koubal Foundation), till höger: The Master Detective, omslag till kioskdeckare, 1940-tal. Andra raden till vänster: Dragon Lady av Milton Caniff, Earl Normans deckare Kill me in Tokyo, 1958. Kelly Hu som karaktären Lady Deathstrike i X-men, 2003; skådespelerskan Lucy Liu som den onda karaktären O-Ren-Ishii, i Kill Bill, 2003. Andra raden nerifrån, vänster: från Die Another Day, 2002, i mitten: John Bennett i The Talons of Weng-Chiang, 1977, höger: Hugo Strange i Gotham, 2016. Nederst vänster och höger: James Pax och James Hong i Big Trouble in Little China, 1986.
HUVUDKÄLLOR
Ladda ner artikel som PDF Skriv ut
De som försvarar stereotypa bilder tycks ofta bara se och känna till just den bild de försvarar – och se den bilden som unik, medan de som känner igen stereotyperna ser repetitionen av samma bilder om och om igen genom historien och i samtiden.
Kunskapsbanken Bilders Makt drivs av Mångkulturellt centrum som en kunskapspilot inom Unesco LUCS. Med stöd av Postkodlotteriets kulturstiftelse.
Vad är en stereotyp bild?
Film, 3 min
Det här är inte jag
Icke-stereotypa bilder
