De bilder som skapades av tecknaren och serieskaparen Georges ”Hergé” Remi (1907-1983) framställs ofta som oskyldiga och naiva. Men när figuren Tintin publicerades första gången 1929 var det i ett magasin vars utgivare var både antisemit och beundrare av fascister som Mussolini.
De svart-vita serierutorna ovan kommer ur originalversionen av Hergés Tintinserie Den mystiska stjärnan från 1941-42, i vilken Tintins huvudfiende är konstruerad som en stereotyp av ”en jude” och bär det judiskklingande namnet Blumenstein. Efter 1945 när antisemitism inte längre var gångbart i Europa döpte Hergé om Blumenstein till herr Bohlwinkel (©Hergé Foundation).
Den tecknade serien Tintin startade som en återkommande seriestripp i ungdomsbilagan, Le Petit Vingtième, i den ultrakonservativa, antisemitiska och pro-fascistiska katolska tidningen Le Vingtième Siècle 1929. Utgivare av tidningen var prästen Norbert Wallez som beundrade fascismen. När Le Vingtième Siècle lades ner i samband med den tyska invasionen av Belgien, 1940, lät Hergé publicera serien Tintin i dagstidningen Le Soir som då drevs av kollaboratörer. Le Soir kallades i folkmun för den ”stulna” tidningen” eftersom tyskarna omedelbart efter invasionen drog in Le Soir och sen lät samarbetsmän starta tidningen på nytt under tysk kontroll, mot ägarnas vilja.
Fotografi av Fader Norbert Wallez, utgivare av den ultrakonservativa tidningen Le Vingtième Siècles och Hergé, Tintins skapare.
1941–42, samma år som Belgiens judar förbjöds lämna landet, gav Hergé ut den tecknade berättelsen Den mystiska stjärnan i Belgien. I berättelsen är Tintins fiende den judisk-amerikanske bankiren Blumenstein, en girig kapitalist med kroknäsa och cigarr. Blumenstein gavs alla antisemitiska stereotypa drag som representant för “judekapitalismen”.
Bilderna ovan kommer ur originalversionen av Hergés Tintinserie Den Mystiska Stjärnan som utkom 1941–42, samma år som Belgiens judar förbjöds att lämna landet (Bild©Hergé Foundation). I originalversionen av Tintinserien Den mystiska stjärnan återfinns de stereotypa judiska karaktärerna Isaac och Salomon (bilderna ovan). Notera att figurerna står framför en affär på vilken det står det judiska efternamnet ”Levy” för att ytterligare understryka att figurerna ska avläsas som judar. Isaac och Salomon får höra att jorden ska gå under och gläds åt det:
”Hörde du Isaac? Världens undergång! Tänk om det är sant?” ”Hihi! Det vore underbart, Salomon! Jag har 50 000 franc att betala till mina leverantörer. På så sätt skulle jag inte behöva betala.”
Scenen anspelar på och förstärker de antisemitiska föreställningarna om judisk girighet, missunnsamhet och skadeglädje, liksom myten att judarna förberedde världens undergång, och att de konspirerade mot resten av mänskligheten.
Bilden ovan kommer ur Tintinalbumet Det trasiga örat (©Hergé Foundation), där en antikhandlare som Tintin besöker är tecknad som en tydlig stereotyp av ”en jude” med orientalisk hatt, stor kroknäsa, kutrygg och gnuggande händer.
De stereotypa bilderna av ”en jude” till vänster och i mitten är gjorda av den svenska tecknaren Axel Bäckman 1916 och 1923, det vill säga flera årtionden innan Hergés snarlika stereotyp. Bilden till höger är Hergés bild (©Hergé Foundation) av Blumenstein/Bohlwinkel från 1941-42, från serien Den mystiska stjärnan. I Hergés originalserie Den mystiska stjärnan var Blumenstein den amerikansk-judiske kapitalisten och Tintins fiende. I det ockuperade Belgien var det en vida spridd myt och en hörnsten i den nazistiska propagandan att USAs politik styrdes av judar som konspirerade i kulisserna.
Hergé hade också redan innan han publicerade Den mystiska stjärnan tecknat samma figur, även då som en illustration av ”en jude” i boken Fabler av Robert De Vroylande.
Bilden av ”en jude” i betydelsen ”alla judar” tecknad utifrån rasbiologiska idéer där fysiska drag kopplas ihop med inneboende egenskaper; stor böjd näsa, tjocka och framträdande läppar, kutryggig och med gnuggande händer, ondskefull och konspirerande, är en återkommande antisemitisk trop. De två bilderna längst till vänster kommer ur den nazistiska propagandan, bilden längst till höger sprids bland annat på nynazistiska sidor på nätet.
Efter 1945, när antisemitism inte längre var gångbart, gjorde Hergé om Den mystiska stjärnan och juden Blumenstein blev istället affärsmannen Bohlwinkel i det fiktiva landet São Rico.
”Tintin – ett tidsdokument över Europas mörkaste barbari”. Henrik Arnstad. Dagens Arena, 2012
”The Antisemitic Meme of the Jew”. The Online Hate Prevention Institute, 2014:
”Tintinabulation”. Bruce Handy. The New York Times, 2009.
The Man who created Tintin. Pierre Assouline, 2009.
En jude är en jude är en jude. Lars M Andersson, 2012.
Ladda ner artikel som PDF Skriv ut
Detta är utskriftsversionen av en artikel från Kunskapsbanken Bilders makt. Onlineversionen, som innehåller länkar till relaterat material, hittar du på http://bildersmakt.se/tintin-herge-och-antisemitismen.
Nyfiken på allt?
Slumpa artikelDe som försvarar stereotypa bilder tycks ofta bara se och känna till just den bild de försvarar – och se den bilden som unik, medan de som känner igen stereotyperna ser repetitionen av samma bilder om och om igen genom historien och i samtiden.
Kunskapsbanken Bilders Makt drivs av Mångkulturellt centrum som en kunskapspilot inom Unesco LUCS. Med stöd av Postkodlotteriets kulturstiftelse.
Nyfiken på allt?
Slumpa artikel