Stereotyper av ”judar” i tecknade serier och animation
Tecknade figurer från Walt Disney i USA, Albert Uderzo i Frankrike och andra skapare av populär tecknad film och seriemagasin som började spridas på 1930-talet innehöll antisemitiska stereotyper.
Stereotyper av ”judar” i tecknade serier och animation: bilden överst till vänster ur Musse Pigg-filmen The Opry House av Walt Disney, 1929. Bilden till höger föreställer en leksak utformad som en stereotyp av ”en jude” i Jultomtens verkstad (Santa’s Workshop) av Walt Disney från 1932. I mitten typiska stereotyper av ”judar” i de fransk-belgiska serierna Spirou av André Franquin (1945), och Asterix av Albert Uderzo (1981). Längst ner stereotyper av judar i Hergés Det sönderslagna örat (©Hergé Foundation) från 1937 och från Den mystiska stjärnan 1942 (©Hergé Foundation).
I den fransk-belgiska tecknade serien Spirou and Fantasio från 1945 finns den typiska stereotypen av ”en jude”; gammal, kutryggig med svart skägg och en stor böjd näsa (bild ovan i mitten). Figuren är skräddare, ett yrke många judar ägnade sig åt i Europa, då en rad andra yrkesområden var förbjudna för judar. André Franquin har senare sagt att han ångrade bilden och att han omedvetet hade påverkats av de antisemitiska stereotyper som spreds under den tyska ockupationen.
I den franskspråkiga serien L’Odyssée d’Astérix (sv. Asterix på irrvägar) av Albert Uderzo från 1981 finns en judisk stereotyp (bild ovan). En scen gör en ”komisk” poäng av juden som ändrar sitt namn för att accepteras av majoriteten, från det överdrivet ”judisk-klingande” ”Rosenblumenthalovitch” till det romerska namnet Samson Alius.
Vargen utklädd till en stereotyp av en ”judisk försäljare” i Disneys originalanimation av De tre små grisarna från 1933.
Disneys De tre små grisarna från 1933 innehåller en scen där vargen är förklädd till den i sin samtid typiska stereotypen av en ”judisk försäljare”; krumryggad, med en jättelik böjd näsa, svartmuskig och lismande. 1948 ändrade Disney scenen, men lät vargen behålla sin brytning på jiddisch, vilket signalerade en då välkänd judisk stereotyp till den amerikanska publiken. Brytningen togs bort när filmen på 80-talet släpptes som hemmavideo.
Bildremsa till vänster: vargen utklädd till en stereotyp av en ”judisk försäljare” i Disneys originalanimation av De tre små grisarna från 1933 och till höger den nyare versionen från 1948.
Bilden till vänster en antisemitisk stereotyp ur de samtida nedladdningsbara amerikanska seriealbumen The Foreskin Man, den snarlika bilden till höger en känd antisemitisk stereotyp från nazisternas Tyskland.
Bilderna (ovan) kommer ur de nedladdningsbara amerikanska seriealbumen Förhudsmannen (The Foreskin Man) av Matthew Hess. I den andra delen berättas om en kvinna som inte vill få sin son omskuren, vilket annars är brukligt enligt judisk tradition. Hennes man låter då tillkalla ”The Monster Mohel”. En ”mohel” är en person som utför manlig omskärelse i enlighet med den judiska traditionen. Karaktären är framställd som en antisemitisk stereotyp som blir besegrad av den blonda, ”vita”, amerikanska hjälten ”Förhudsmannen”, som syns på bilden längst ner till vänster.
HUVUDKÄLLOR
Ladda ner artikel som PDF Skriv ut
De som försvarar stereotypa bilder tycks ofta bara se och känna till just den bild de försvarar – och se den bilden som unik, medan de som känner igen stereotyperna ser repetitionen av samma bilder om och om igen genom historien och i samtiden.
Kunskapsbanken Bilders Makt drivs av Mångkulturellt centrum som en kunskapspilot inom Unesco LUCS. Med stöd av Postkodlotteriets kulturstiftelse.
Vad är en stereotyp bild?
Film, 3 min
Det här är inte jag
Icke-stereotypa bilder
