Kommunikation med hjälp av bilder kräver inte läskunnighet och bilder kan spridas snabbt och över språkgränser. Därför har stereotypa bilder länge använts som propaganda. I vissa fall handlade det om att framställa fienden i ett krig som hotfull och fanatisk, men historiskt är rasistiska och antisemitiska stereotyper oftare kopplade till ojämna maktförhållanden. Genom att framställa människor som monstruösa, sinnesslöa eller ociviliserade försvarades förföljelse och diskriminering. Historiskt är det möjligt att se hur många stereotyper vandrat relativt oförändrade från propagandasammanhang till kommersiella sfärer inom reklam och populärkultur och vice versa. Bildstereotypernas gångbarhet inom olika typer av kommunikation beror på att de har bekräftat och speglat en kulturs för-sant-hållna föreställningar och fördomar, också omedvetna sådana.