Man brukar ibland skilja mellan antijudaism och antisemitism. Antijudaism syftar på hat mot judar baserat på hat mot den judiska religionen, medan antisemitismen som begrepp kom till senare i historien och syftar på hat mot judar som en föreställd ”människoras”, kultur eller etnicitet. Men ofta handlar det om gråzoner där antijudaism och antisemitism möts. En ”rasistisk” antisemitism fanns långt innan rasismen existerade som begrepp, samtidigt som antijudiska motiv ofta har haft (och fortfarande har) en framskjuten plats i den rasistiska antisemitismen.

Martin Luther, som är känd för att ha reformerat den kristna kyrkan i Tyskland i början av 1500-talet, har haft ett speciellt inflytande på den tyska antisemitismen genom sina antijudiska uttalanden och skrifter. Luther uppmanade till förföljelse av judar, eftersom de hade avvisat Jesus som Messias. I Luthers bok Om judarna och deras lögner (Von den Jüden und iren Lügen), publicerad 1543, beklagade Luther kristenhetens oförmåga att utrota judarna.

Luther beskriver judarna som ”ett trolöst folk, det vill säga inte Guds folk, och deras skryt om sin härstamning, omskärelsen och lagen måste räknas som smuts”. Judarna ”är fulla av djävulens avföring... som de vältrar sig i som svin.” Synagogan beskrivs som en ”oren brud, ja, en oförbätterlig hora och en ond slampa...”. Luther traderade i hög grad bildspråk och metaforer som använts av den kristna kyrkan under mer än ett årtusende, men han bidrog aktivt till att göra våldsam antijudaism till ett centralt inslag också i den protestantiska kyrkans trosuppfattning.

Luther skriver också att judarnas synagogor och skolor bör sättas i brand, bönböcker förstöras, rabbiner förbjudas att predika, bostäder raseras och egendom och pengar konfiskeras. Och att ”judarna inte bör visas någon nåd eller vänlighet eller ges något rättsligt skydd och de skall sättas i tvångsarbete eller utvisas för all framtid.” Luther skriver: ”Vi gör fel som inte dräper dem.” I en annan bok som Luther skrev efter Om judarna och deras lögner jämställde han judarna med djävulen.

Även efter Luthers död var hans ord och texter inflytelserika. Under 1580-talet ledde upplopp till att judar fördrevs från flera tyska delstater. Luther var sin generations mest läste författare, och han uppnådde en profets status i Tyskland.

Martin Luthers antijudaism har bidragit till utvecklingen av antisemitismen i Tyskland och la en grund för nationalsocialisternas attacker på judar under 1930- och 40-talet. Luthers antijudiska citat användes också flitigt i den antisemitiska propagandan i Nazityskland trots att Luther såg judar som en religiös grupp, medan Hitler och nationalsocialisterna beskrev judar som en människoras. Sen 1980-talet har de lutherska kyrkorna formellt tagit avstånd från Luthers åsikter om judar.