Kunskapsbank om rasistiska stereotyper

Kristen agitation, kolonial propaganda, och konspirationsmyten om Eurabia

Den medeltida kristna kyrkan spred bilden av islam som en form av avgudadyrkan, uppfunnen av profeten Muhammed för att lägga under sig världen. Bilden att islam strävar efter världsherravälde fördes vidare i den europeiska kolonialismens propaganda och lever kvar i konspirationsmyten om Eurabia.

Framställningen av islam som en konspiration uppfunnen för att med våld ta över världen under religionens täckmantel var en del av den kristna kyrkans propaganda, och den fördes vidare i kolonialismens bilder av mordiska ”muslimer” mot vilka Europa tvingades försvara sig.

Miniatyrmålningen från 1337 framställer slaget vid Sarmada 1119, beläget i dagens norra Syrien, på gränsen mot Turkiet. I den kristna litteraturen kallas det för slaget vid ”Ager sanguinis”, ”Blodsfältet”, där en muslimsk armé besegrade en kristen korstågsarmé.

Bilden av islam som en aggressiv och expansiv religion var en del av krigspropagandan både under korstågstiden och under krigen mot det osmanska riket. Den kristna kyrkan i Europa bedrev under hundratals år kampanjer i ord och bild där muslimer, som kallades saracener, morer eller turkar beroende på århundrade, beskrevs som mordiska våldsmän och monster.

Från mitten av 1400-talet då det muslimska, osmanska riket blev en stormakt, producerades mängder av bilder av den grymme ”Turken”, som avbildades som en blodtörstig, religiös fanatiker som ritualslaktade kristna. I ”Om krig mot turkarna” från 1529, beskrev Martin Luther ”turkarna”, det vill säga det osmanska rikets styrkor, som ”djävulens armé”.

Bilderna var en del av en krigspropaganda, men bildtraditionerna där muslimer framställdes som monsterlika våldsmän kom att leva ett eget liv utanför de kyrkliga och maktpolitiska sfärerna, till exempel i berättelserna om ”Hundturken”, en varelse med människokropp och hundhuvud som åt kristna barn, och som återfinns i flera folksägner både från Sverige och kontinenten.

I den kristna europeiska krigspropagandan framställdes ”Turken” som ett bestialiskt monster som ritualslaktade kristna barn och utsatte civila för fruktansvärd och dödlig tortyr för nöjes skull.

Överst, från vänster, omslag till tysk bok om ”Antikrist”, vilket var en vedertagen referens till Muhammed och muslimer, från 1557. Därefter, bild från 1500-talets Ungern som också visar hur kristna barn slaktas. Nedan, en illustration ur Luna turcica eller Turkiska månen av den svenske hovpredikanten Dryselius, från 1694. Det var en bok som handlade om ”förföraren Mahometh och hans falska religion”.

Också utanför den direkta krigspropagandan, framställdes islam som en religion som använde våld för att uppnå världsherravälde, men också som en religion som dyrkade våldet i sig. Den från början kristna traditionen formade en bild av islam som oskiljbar från våldsutövande, som togs över av sekulära tänkare, författare och konstnärer. Mot bilden av islam som en religion som spreds och upprätthölls med våld, ställdes ofta bilden av fredliga kristna länder, och kristendom som en religion baserad på fridsamhet och utan anspråk på jordisk makt.

Sekulära tänkare förde vidare bilden av islam som en aggressivt expansiv religion mot vilken Europa måste försvara sig, och 1800-talets kolonisering av muslimska länder kunde också framställas som en del av det försvaret. Kolonialismens erövringar beskrevs överhuvudtaget som ett försvar mot ”primitiva” folk som hotade civilisation och utveckling.

Bilden av ”muslimer” som ett hot mot Europa, har till exempel tydliga likheter med framställningen av ”asiater” som ett likadant hot, i form av den så kallade ”Gula Faran”.

I den kristna kyrkans propagandabild framställdes islam som en religion där våld var ett medel för att ta över världen, men också var ett mål i sig. Kristendomen, å andra sidan, framställdes som islams absoluta motsats, och som en fredlig religion som helst saknade jordiska maktanspråk. Under 1700-och 1800-tal övertogs kyrkans roll av sekulära krafter och av kolonial propaganda. Nu framställdes västvärlden som ett bålverk mot ”primitiva” muslimer som strävade efter världsherravälde. Europeiska koloniala erövringar var ett försvar mot ”muslimer” och ett försök att ersätta muslimskt ”barbari” med västerländsk ”civilisation”.

Till vänster: omslag till romanen Apelsiner och dadlar av den tyske författaren Karl May, tecknat av Sascha Schneider, 1904. På Schneiders bild står en obeväpnad Kristus mot en beväpnad stereotyp ”muslim” redo att dra sitt svärd. I bildens översta hörn syns halvmånen och stjärnan som används som symbol för islam, medan Kristus-figuren känns igen på glorian. Bilden återger symboliskt den stereotypa bilden av kristendomen som en fredens religion, och islam som en religion byggd på våld. Karl May var framförallt känd för äventyrsböcker som utspelade sig i Nordamerika, men han skrev också äventyrsböcker som utspelade sig i Turkiet och mellanöstern, med titlar som Bland turkar och djävulsdyrkare eller Bland blodshämnare. May hade aldrig varit i de länder han beskrev, men var en mycket populär ungdomsförfattare vars böcker översattes till flera språk, bland andra svenska.

Till höger, omslag till romanen Den svarta invasionen av den franske officeraren Emile Driant, 1913, där invånarna i de franska, nordafrikanska och muslimska kolonierna gör uppror, och med hjälp av Turkiet invaderar Europa. Driant skrev också romanen Den gula invasionen där Europa invaderas av Japan med hjälp av Ryssland. Litteratur där Europa framställdes som utsatt för ett hot från resten av världen, utgjorde en viktig del av den koloniala periodens skönlitteratur.

I dagens öppet islamfientliga miljöer används ofta begreppet ”Eurabia” för att förmedla och föra vidare ett konspirationstänkande med rötter i den medeltida kristna kyrkans propaganda; att muslimer drivs av en vilja att ta över världen och är delaktiga i en komplott och plan där islam används som täckmantel för att invadera Europa.

Bilden av Europa som hotat av en muslimsk invasion förekommer också i mer seriösa medier som på samma sätt använder symboler för ”islam” i form av halvmånen och stjärnan, eller slöjan, kombinerat med symboler för ”Europa” i form av kulturella ikoner hämtade från konst och kultur som till exempel Eiffeltornet, Mona Lisa eller personifikationer av nationen.

Enligt Eurabia-myten är islams enda syfte världsherravälde, och det innebär att alla muslimer som bor i, eller kommer till, Europa är delaktiga i en hemlig konspiration som ytterst syftar till att med våld tvinga alla människor att konvertera till islam.

Bild ur brittiska Daily Mail, 2015, där människor välkomnas till Europa av en skylt. I gruppen syns flera gestalter som är igenkännbara som stereotypa ”muslimer” med skägg, slöja, turban och sandaler. En skäggig gestalt är beväpnad, och en annan bär på ett kamouflagemönstrat bylte. Kring gestalternas fötter springer råttor. Traditionen att i propagandasyfte framställa grupper av människor som skadedjur som måste bekämpas – till exempel råttor och kackerlackor – är väl etablerad i västerländsk bildtradition.

Konspirationsmyten om en muslimsk ”invasion” i form av Eurabia, innehåller nästan alltid föreställningar och påståenden om att högt uppsatta politiska motståndare är i maskopi med ”muslimer” och delar deras vilja att göra Europa ”muslimskt” genom att utplåna alla icke-muslimer.

På hatsajter och medier som specialiserat sig på att sprida Eurabia-myten och islamhat, upprepas ofta konspirationsteorin att USA:s förre president Barack Obama är muslim och i hemlighet beredde vägen för ett globalt muslimskt maktövertagande. Men också etablerade medier sprider myten om Barack Obama och andra högt uppsatta politiker som delaktiga i en muslimsk konspiration.

Till vänster, omslag på dagstidningen New York Post från 2015, med rubriken ”Muslimsk terror? Det kan jag inte upptäcka.”, vilket anspelar på Obamas vägran att förknippa terrorism med religionen islam.

Till höger, bild från en nyhetssändning i den tyska tv-stationen ARD, 2015, där förbundskansler Angela Merkel försetts med en chador och den tyska riksdagen fått minareter.

Eurabiamyten framställer islam som en konspiration som syftar till att invadera Europa och så småningom hela världen. Enligt den konspirationsmyten med rötter i kristen, medeltida propaganda är islams enda syfte världsherravälde, och det innebär att alla muslimer, bara genom att vara muslimer, är delaktiga i den konspirationen. Sedan 1980-talet har slöjan kommit att bli en central symbol för islam i konspirationsteoretiska texter och bilder, också i vanliga medier utanför öppet islamhatande miljöer. Tillsammans med ordet ”invasion” eller texter som antyder att islam syftar till att utplåna ”Europa”, används slöjan för att framställa islam som ett hot och väcka rädsla.

Från vänster till höger; omslag på den franske tidskriften Le Figaro från 1985 och 1991 Rubrikerna lyder:”Kommer vi att vara fransmän om 30 år?”; ”Immigration eller invasion?”. Omslagen visar den franska nationalsymbolen Marianne iklädd slöja för att representera hotet från islam. Kombinationen av text och bild, framställer muslimsk invandring till Europa som en förtäckt invasion. Bilderna och texterna vill väcka misstankar om att muslimer som flytt till Europa undan krig och förtryck, i själva verket har som mål att ”ta över” europeiska länder.

Omslaget längst till höger, från 2013, kommer från en etablerad, högerextrem fransk tidskrift med en upplaga på 120 000 exemplar. Åter används den franska nationalsymbolen Marianne i slöja, för att signalera ”hotfull” islam. Rubrikerna påstår att franskt medborgarskap för muslimer är en ”invasion” som medvetet göms undan av socialistregeringen, och att den franska politiska vänstern vill ”förändra folksammansättningen” genom att låta muslimer invandra.

Bilden av islam som en våldsam religion med målet att ta över världen och utplåna alla icke-muslimer är en stereotyp hotbild som spridits av västerländsk propaganda under ungefär 800 år. Hotbilden har präglats och spridits av den kristna kyrkan, av sekulära krafter och av den koloniala propagandan. Den stereotypa fanatiska ”muslimen” med höjd kroksabel, turban och skägg som används för att framställa islam som ett hot, etablerades redan under 1500-talet och används fortfarande i stort sett oförändrad i dagens islamfientliga propaganda och i samband med konspirationsmyten om ”Eurabia”.

Till vänster, illustration ur den franska satirtidskriften L’Assiette au Beurre, från 1904. Bildtexten lyder; ”Turkarnas gud. Allah är gud, och Muhammed är hans profet. Han försäkrade sig om sin existens genom att lova all sorters nöjen till dem som dog medan de utplånade de otrogna”. Figuren i mitten är en personifikation av islam, stereotypt återgiven som ”turk” med kroksabel och snabelskor. I bilden framställs en stereotyp bild av paradiset, befolkat av halvklädda kvinnor, och under figurens fötter de mördade ”otrogna”. I bakgrunden skymtar en moské för att ytterligare understryka att bilden syftar på islam och muslimer i allmänhet, och inte bara turkar.

Till höger, nutida, vitt spridd, stereotyp bild av islam och muslimer som blodbesudlade. Bildtexten lyder: ”Islam är en fredens religion. Se, ingen säger emot”. Texten anspelar på den stereotypa bilden av islam som en bedräglig och falsk religion, och av muslimer som delaktiga i en konspiration som döljer sin religions egentliga, våldsamma syften bekom en fredlig mask.

HUVUDKÄLLOR

”Eurabia”. Expo skola.

”Den antimuslimska miljön. Idéerna, profilerna och begreppen”. D. Lagerlöf, J. Leman, A Bengtsson. Expo Research, 2011.

”Vem är det som styr oss? Om konspirationsteorier.”. Statens medieråd, 2017.

”’Muslim Merkel’ German TV image causes outrage”. Justin Huggler. The Telegraph, 2015.

Turkey and the European Union. Christian and Secular Images of Islam. Paul Levin, 2011

Detta är utskriftsversionen av en artikel från Kunskapsbanken Bilders makt. Onlineversionen, som innehåller länkar till relaterat material, hittar du på http://bildersmakt.se/kristen-agitation-kolonial-propaganda-och-konspirationsmyten-om-eurabia.