Stereotypen av ”den giriga juden” och ”den kapitalistiska juden”
Stereotypen av ”juden” konstrueras som en priviligerad och enhetlig grupp. Enskilda individer med ekonomisk framgång eller inflytande görs i antisemitisk propaganda om till representanter för ett hotfullt och mäktigt judiskt kollektiv och en världsomfattande judisk ekonomisk konspiration mot kristna ”arier” och nationer. Till denna stereotyp hör myten om att ”juden” gör vad som helst för pengar.
”Juden” gestaltad som ett dreglande, maktgalet monster som försöker ta över världen på första sidan av den nationalsocialistiska tidningen Der Stürmer. I bakgrunden ett jättelikt procenttecken för att understryka utsugande och ekonomisk makt. Bilden i mitten kommer ur en nationalsocialistisk färgläggningsbok för barn med stereotypa bilder av judar, utgiven av Julius Streichers förlag 1934. Under första delen av 1900-talet publicerades också i Sverige mängder av antisemitiska bilder och ”skämtteckningar” som till exempel bilden till höger.
Redan under medeltiden då Judas Iskariot hade gjorts till en symbol för svekfullhet, bedräglighet och girighet, hade nidbilder av Judas som en personifikation av ”alla judar” fått fäste. Judas framställdes som en svartmuskig figur med stor, böjd näsa som gjorde vad som helst för pengar, inklusive att förråda kristna. Samtidigt började ”judar” överlag tecknas som fysiskt avvikande figurer och demoniseras.
Under medeltiden i Europa fanns många restriktioner för den judiska befolkningen i olika länder. En vanlig restriktion var att judar förbjöds att utöva ett flertal yrken. Detta ledde till att vissa judar började ägna sig åt penningutlåning, som var ett yrke kyrkan inte tillät kristna att utföra. Resultatet blev att många icke-judar satte sig i ekonomisk skuld till judiska utlånare, vilket i sin tur bidrog till att förstärka och befästa några av de mest ihärdiga antisemitiska stereotyperna, däribland bilden av den giriga juden.
Judar kunde också fungera som finansiella rådgivare vid kristna hov och som betalning för sina uppdrag kunde de så kallade ”hovjudarna” ges privilegier. Ibland var ”hovjudarna” de enda som hade någon möjlighet att försöka påverka judarnas situation.
De två svart-vita bilderna är porträtt av den verklige Joseph Süss Oppenheimer, en så kallad ”hovjude” som avrättades 1738. Bilden i mitten visar hur filmkaraktären Joseph Süss Oppenheimer visualiserades och gestaltades som en antisemitisk stereotyp av ”en jude” med en ond, demonisk blick, svart skägg och kroknäsa i den nationalsocialistiska filmen Jud Süss från 1940.
I William Shakespeares pjäs Köpmannen i Venedig från 1598 är Shylock en stereotyp framställning av en ”judisk ockrare”. När Shakespeare skrev Köpmannen i Venedig hade judar varit fördrivna från England i flera hundra år, men myter om och stereotyper av judar som ockrare och penningutlånare dröjde kvar. Bilden till vänster föreställer Walter Hampden som Shylock, en gravyr från tidigt 1900-tal.
En annan fiktiv karaktär som är besläktad med Shakespeares Shylock är Fagin (fotografiet till höger, Fagin spelad av Alec Guinness, 1948.) i Charles Dickens roman Oliver Twist. Fagin är ledare för en tjuvliga bestående av barn och prostituerade unga kvinnor och är en typisk pengagalen antijudisk stereotyp.
Föreställningar om judisk makt har varit och är fortfarande centrala i antisemitiskt tänkande. Under 1800-talet fick judar i flera europeiska länder samma rättigheter som andra medborgare och kunde börja ägna sig åt vilka yrken som helst och delta i samhällslivet. Vissa judars framgång uppfattades som ett hot mot rådande maktförhållanden och privilegier och i antisemitisk propaganda förvandlades enskilda ekonomiskt framgångsrika eller inflytelserika judar till representanter för ett hotfullt och mäktigt judiskt kollektiv, som ofta framställdes som en konspiration.
Under andra hälften av 1800-talet publicerade högerradikala, nationalistiska och rasistiska författare i Frankrike, Tyskland och andra länder en rad böcker som varnade för en judisk konspiration mot den kristna världen, mot enskilda nationer eller mot den så kallade ”ariska rasen”. Ingen skrift kom dock att bli så inflytelserik som Sions vises protokoll, en förfalskning framställd av den ryska hemliga polisen och publicerad 1903. Boken, som utger sig för att vara ett protokoll fört vid ett hemligt möte med judiska ledare (”Sions vise”), beskriver en judisk världskonspiration med syfte att underminera den kristna civilisationen och upprätta ett judiskt världsherravälde.
Att Sions vises protokoll var ett falsarium avslöjades tidigt, bland annat av den brittiska tidningen The Times år 1921, men skriften kom ändå att få en enorm spridning, framför allt efter första världskriget. Texten översattes till en rad olika språk, däribland svenska, spelade en central roll i den nazityska antisemitismen och hävdade att det existerade ”en judisk allmakt”. Judar runt om i världen sades ”kontrollera” världsekonomin och ”styra” samtliga stormakter.
En familj med efternamnet Rothschild brukar i antisemitiska miljöer användas som bevis för en allomfattande judisk ekonomisk konspiration. Rothschild, vars anfader var en ”hovjude” från Frankfurt, etablerade bankverksamhet på 1760-talet. Till skillnad från de flesta lyckades Rothschild förvalta sin förmögenhet, och genom de fem sönernas etablering i London, Paris, Wien, Neapel och Frankfurt skapade familjen en internationell bank. Under 1900-talet var familjen Rothschilds förmögenhet som störst. Senare minskade familjens förmögenhet, då den delades av hundratals ättlingar. Idag är Rothschilds företag mindre kända än under 1900-talet, men omfattar fortfarande en rad olika områden, bland annat finansiella tjänster, fastigheter, gruvdrift, energi, jordbruk och välgörenhetsorganisationer. Namnet Rothschild anspelar inte bara på en specifik judisk familj utan är, även idag, en symbol och ett vanligt kodord för en judisk världskonspiration i antisemitisk propaganda.
Framsidan på Franska Le Rire från 1898 med den antisemitiska framställningen av ”en jude” som med kloliknande fingrar griper om hela världen. Bilden har blivit en återkommande bildtrop som representerar ”den ekonomiska, giriga juden”. Till höger nationalsocialistiska Der Stürmers första sida med ”juden” framställd som en motbjudande best som med kloliknande fingrar griper om världen.
Tyskland: från nationalsocialistiska Der Stürmer: En stereotyp av ”en jude” med svart kostym och fluga tömmer guldkalven på penningpungar. I bilden till höger blöder den brittiska flaggan medan Churchill i förgrunden gör affärer med ”juden”, gestaltad som en stereotyp med svart hög hatt och en kropp bestående av en säck full av pund. För att bilderna inte ska kunna missförstås markerar Davidsstjärnor att det är ”judarna” som åsyftas.
Bilder ur den tyska antisemitiska barnboken Giftsvampen från 1938, utgiven av Julius Streichers förlag. I bilden till vänster syns stereotypt framställda judar med krokiga näsor och svart, krulligt hår och med texten: ”Vi bryr oss inte om Tyskland, vi bryr oss bara om att vi själva tjänar bra”. Bilden till höger är en ofta upprepad bildtrop av en stereotyp av ”en jude” som sitter på en jättelik pengasäck med texten ”Judens Gud är Pengar”. I bakgrunden syns börshuset.
Sida ur en fransk antisemitisk pamflett från 1930. Bilden till höger upprepar en spridd bildtrop av ”juden” som hotar att ta över världen, här tecknad med fågelfötter, näbb och klor. Temat ”judekapitalist”, som är rubriken till bilden, förekommer i en oändlig upprepning i Nazityskland och dess ockuperade områden, liksom bilder av stereotypt framställda judar med guldmynt, pengapåsar och svarta kostymer, tecknade som ondsinta lurendrejare med gigantiska näsor.
Antisemitisk affisch på vitryska framställd för de tysk-ockuperade områdena. Texten lyder: ”Juden är en sjukdom som angriper människor”. Till höger en nazistisk propagandaaffisch. Pressad under tyngden från den sovjetiska armén lider och svälter det sovjetiska folket. Överst i pyramiden sitter de feta bankirerna och ”judarna” och latar sig i Stalins sällskap.
Samtidigt som ”judar” i såväl ord som bild återkommande beskylls för kapitalismen, beskylls ”judarna” också för att stå bakom rakt motsatta ideologier, som socialism, bolsjevism och kommunism.
Bilden till höger är ett amerikanskt antisemitiskt vykort från 1910. En figur är utklädd till en stereotyp av ”en jude” och gör den så kallade ”gesten”, en i sin samtid känd ”skylt” som refererade ”judarnas orientaliska sätt”. Notera också den medvetna felstavningen av ordet ”Bisiness” som anspelar på ”judens” brytning, tillagd för att understryka ”det främmande”. Bilden till höger föreställer Frihetsgudinnan med en fet, rik ”jude” i famnen och Frihetsgudinnans ansikte har fått ”en judes” ansikte. Istället för den brinnande facklan, håller hon upp hammaren och skäran. Bilden har bildtexten: ”Vakna amerikaner! Vill ni detta? Kommunism är judiskt!. Städa upp Amerika! Krossa den röda plågan! Bojkotta juden!”
Under första delen av 1900-talet publicerades också i Sverige mängder av antisemitiska bilder och ”skämtteckningar” inspirerade av samtida tysk press. De producerades av flera av Sveriges då ledande tecknare, konstnärer och författare. I bilden överst till höger återfinns en rad stereotypa visuella vokabulär: ”judarna” framställs som finansmän med krokiga näsor och svarta skägg. Procenttecknet anger stereotypen av den ”judiska ockraren”. Händerna i bildens nedre vänstra hörn var en i sin samtid känd ”skylt” för ”judarnas osvenska sätt”. ”Judarna” tecknades ofta överdrivet gestikulerande, utförande den så kallade ”gesten” som även syns i bilden överst till vänster.
Den stereotypa ”juden” tecknas återkommande i kläder som anspelar på att juden är en ”ockrare”; kavaj med väst och slips, eller, som i flera av bilderna ovan och nedan, i frack, ofta med en guldklocka i klockkedja. En annan vanlig bildtrop i stereotypen av ”juden” är randiga byxor och svart-vita damasker. I de stereotypa framställningarna talar ”juden” om pengar och använder termer som ”procent” och ”karat”. Cigarren understryker stereotypen av ”juden” som tillhörig den ekonomiska eliten. Händerna är ofta feta, med svullna, ring- och ädelstensprydda fingrar.
Antisemitisk bild från svensk skämtpress i början av 1900-talet: bilden ovan är ett återkommande typ av ”skämt” om att judiska barn och vuxna är så giriga att de hellre låter en nära anhörig dö, än riskerar att förlora en krona. Bilden publicerades med följande dialog: – Schåsef! Schåsef! Din fater trunkner, om tu nicht jälper hånnom! – Ja sum jack sacht, vater lieb, firti pråcent af dine pänge, eljes nicht? –Tie, tie, får tu! Jack går hällre till potten, än jack slöddre port så micke pänger!
Ovan en nutida antisemitisk bild av en stereotyp ”jude” med gigantisk böjd näsa, kutryggig, girig och lismande med en stor pengabunt i handen.
I nutid florerar fortfarande konspirationsteorier om att ”judar” styr världsekonomin, men också att ”judar” bär ansvaret för globaliseringen, mångkulturen, homosexuellas rättigheter, USAs utrikespolitik, 9/11, skapandet av Daesh/Isis, att styra pressen, ritualmord och Monica Lewinsky-affären, för att bara nämna några kända teman.
HUVUDKÄLLOR
Ladda ner artikel som PDF Skriv ut
De som försvarar stereotypa bilder tycks ofta bara se och känna till just den bild de försvarar – och se den bilden som unik, medan de som känner igen stereotyperna ser repetitionen av samma bilder om och om igen genom historien och i samtiden.
Kunskapsbanken Bilders Makt drivs av Mångkulturellt centrum som en kunskapspilot inom Unesco LUCS. Med stöd av Postkodlotteriets kulturstiftelse.
Vad är en stereotyp bild?
Film, 3 min
Det här är inte jag
Icke-stereotypa bilder
