Två litterära karaktärer som bidragit till att ytterligare förstärka de redan spridda negativa stereotyperna av judar, är Shylock i William Shakespeares pjäs Köpmannen i Venedig som använts i nazistisk propaganda, samt tjuvarnas hälare Fagin i Charles Dickens bok Oliver Twist.
I William Shakespeares pjäs Köpmannen i Venedig från ca 1598 är Shylock en central karaktär och en stereotyp framställning av en ”judisk ockrare”. Bilden ovan till vänster visar skådespelaren Morris Carnovsky som Shylock i en uppsättning av pjäsen från 1973. Bilden i mitten är en gravyr från tidigt 1900-tal föreställande Walter Hampden som Shylock. Till höger boken Shylock in Germany från 2007, en genomgång av tyska uppsättningar. Bilden nere till vänster en målning föreställande Shylock från 1863 och bilden till höger ett foto av Charles Dickens karaktär Fagin spelad av Alec Guinness 1948.
1290 fördrevs Englands judiska befolkning, bestående av cirka 3000 personer. När Shakespeare skrev sin pjäs med en stereotyp framställning av en ”judisk ockrare” i centrum var det alltså många hundra år sedan verkliga judar hade kunnat bo och verka i England. Shakespeares pjäs reflekterar därför också hur seglivade antisemitiska traditioner, fördomar och stereotyper var och är, och det faktum att de ingår i ett självreproducerande system utan koppling till verkligheten.
I 1500-talets Venedig och på andra platser var judar tvingade att bära speciella hattar i alla sammanhang när de befann sig bland icke-judar, för att lätt kunna kännas igen. Att inte lyda kunde straffas med döden. I Venedig var judar tvungna att bo i ett ghetto som bevakades och skyddades av kristna, som avlönades av den judiska befolkningen.
Nationalsocialisterna använde Shylock i sin antisemitiska propaganda och efter Kristallnatten 1938 sände den tyska radion en uppsättning av pjäsen för att ytterligare förstärka den redan spridda negativa stereotypen av judar. Modern publik har ofta haft svårt att förhålla sig till pjäsens antisemitiska innehåll.
2004 satte den svenska regissören Mats Ek upp pjäsen på Dramaten i Stockholm. Iscensättningen möttes av kritik som pekade på hur traditionella judiska sånger och traditioner vävdes samman med grovt stereotypa framställningar av ”judar”, och på hur karaktären Shylock utformades i nära anslutning till antisemitiska stereotyper.
Den publikundersökning som professor Willmar Sauter genomförde tillsammans med kollegan Yael Feiler år 2005, visade att en slumpmässigt vald grupp som fått ta ställning till en rad påståenden gällande antisemitismens orsaker, både innan och efter iscensättningen, i högre grad bejakade påståendet att ”antisemitismen beror på judarnas eget handlande” efter att ha sett pjäsen. Trots Mats Eks uttryckliga intention att ta ställning mot stereotyper av ”juden”, visade undersökningens resultat alltså att pjäsen påverkade publiken till att i högre grad instämma i det antisemitiska påståendet.
En annan fiktiv karaktär som är besläktad med Shakespeares Shylock är Fagin i Charles Dickens roman Oliver Twist. Fagin är ledare för en tjuvliga bestående av barn och prostituerade unga kvinnor och är en typisk pengagalen antijudisk stereotyp.
”Shylock i samtiden”. Svenska kommittén mot antisemitism. Nyhetsbrev juni, 2011.
Ladda ner artikel som PDF Skriv ut
Detta är utskriftsversionen av en artikel från Kunskapsbanken Bilders makt. Onlineversionen, som innehåller länkar till relaterat material, hittar du på http://bildersmakt.se/shakespeares-shylock-och-dickens-fagin.
Nyfiken på allt?
Slumpa artikelDe som försvarar stereotypa bilder tycks ofta bara se och känna till just den bild de försvarar – och se den bilden som unik, medan de som känner igen stereotyperna ser repetitionen av samma bilder om och om igen genom historien och i samtiden.
Kunskapsbanken Bilders Makt drivs av Mångkulturellt centrum som en kunskapspilot inom Unesco LUCS. Med stöd av Postkodlotteriets kulturstiftelse.
Nyfiken på allt?
Slumpa artikel