Hotbilder: ”Asiater” som hyperintelligenta, farliga och löjliga

Vissa stereotypa bilder kan ibland tyckas motsägelsefulla, när deras funktion är att sända dubbla budskap som fungerar på olika sätt beroende på sammanhang. Den stereotypa framställningen av den hyperintelligenta, disciplinerade ”asiaten” fungerar till exempel både som hotbild och förlöjligande.

Den stereotypa framställningen av den hyperintelligenta, disciplinerade ”asiaten” fungerar både som hotbild och förlöjligande. Ovan ruta ur den amerikanska serien Zits, 2007. Texten lyder: ”Det är faktiskt möjligt att ta för många extralektioner, Nguyen.” Bildrutan anspelar på den stereotypa framställningen av den ”hårdpluggande asiaten” som, till skillnad från den vita tonåringen, ägnar sin fritid åt att plugga. Nedan till vänster antijapansk amerikansk krigspropaganda från andra världskriget, där japanernas påstått höga arbetsmoral lyfts fram som ett hot. Texten lyder ”Om du arbetade lika hårt och snabbt som en japan, skulle vi krossa Tokyo mycket snabbare”. Bilden framställer den hyperintelligenta och disciplinerade ”asiaten” som robotlik. Till höger, rutor ur TV-serien Family Guy från 2011. Den lata, vita huvudpersonen uppmanas plocka fram en miniräknare, och lyfter då upp en stereotypt tecknad ”asiat”. Sekvensen anspelar på den stereotypa bilden av ”asiaters” begåvning som begränsad till ämnen som inte uppfattas som beroende av kreativitet och fantasi.

Den tidiga västerländska uppfattningen av Sydostasiens mäktiga och välmående riken, präglades av respekt och inte så lite avund. Medan Sydostasien visade lite intresse för västerländska varor, fanns det ett outsinligt begär efter asiatiska produkter som siden och porslin, samt råvaror, på de europeiska marknaderna. Västvärldens ökade militära förmåga och koloniala expansion ledde till att Asien öppnades med våld för europeisk handel vid 1800-talets slut, samt att europeiska kolonier etablerades.

Trots den europeiska dominansen präglades 1800-talets rasbiologiska föreställningar av synen på asiater som mer ”civiliserade” än andra icke-västerländska minoriteter, vilket speglas i dåtidens hierarkiska rasscheman. Samtidigt framställdes den stereotypa ”asiatens” intellektuella förmågor ofta som ett resultat av uråldrig svartkonst och trolldom, och därför som en absolut motsats till västvärldens rationella förnuft.

Illustration ur den tyske biologen Ernst Haeckels verk om utvecklingslära från 1879, där den stereotypt återgivna ”mongolen” placeras strax efter den vite mannen som enligt rasbiologin utgjorde utvecklingens höjd- och slutpunkt. I mitten den amerikanska scenartisten William Robinson som var en av många som under 1800-talets slut framgångsrikt framträdde i ”Yellowface” i rollen som ”kinesisk” magiker och trollkarl, 1898. Till höger karaktären Lo Pan ur filmen Big trouble in little China, 1986. Lo Pan leder ett brottssyndikat och använder magi för att döda.

Under hela 1900-talet fylldes populärkulturen av ”asiatiska” superskurkar, ofta med kinesiskt klingande namn, som använde sin övermänskliga intelligens i kombination med uråldrig magi för att ta över världen.

Under hela 1900-talet fylldes populärkulturen av stereotyper av ”asiatiska” superskurkar, ofta med kinesiskt klingande namn, som använde sin övermänskliga intelligens i kombination med uråldrig magi för att ta över världen. Bildmontage ovan, bild till vänster Wings Wendall av Vernon Henkel från 1942, ovan till höger Detective Comics från 1937, bild i mitten av superskurken Ming av Alex Raymond som bl a skapade serierna Blixt Gordon, Djungel-Jim och Agent X9. Nere till vänster karaktären Egg Fu från DC Comics.

Under andra världskriget och fram till 1949, var nationalist-Kina också en nära västallierad, och i samband med både Korea- och Vietnamkrigen på 1950- och 60-talen kom både Japan, Sydkorea, Sydvietnam, Indonesien, Filippinerna, Malaysia och Taiwan att ingå i västs intressesfär i kampen mot Sovjetunionen under kalla kriget. Under 1950- och 60-talen började USA och andra västländer succesivt avskaffa de raskvotsbaserade invandringslagar som hade införts vid 1800-talets slut för att begränsa asiatisk invandring till väst.

Under samma tid formulerades och populariserades den så kallade ”model minority”-idén i den engelsktalande världen med USA som det tydligaste exemplet. Där ställdes en alltmer radikal svart medborgarrättsrörelse mot den asiatiska minoriteten som framställdes som skötsam, laglydig, artig och med extremt hög arbetsmoral. De asiatiska minoriteterna i länder som England, USA och Australien kom hädanefter att konstrueras och lyftas fram som den ”lyckade minoritet” i den offentliga debatten som dominerades av en vit majoritet, och användes som ett retoriskt vapen mot andra minoriteter som protesterade mot förtryck och diskriminering.

Stereotypen av den hyperintelligenta, disciplinerade ”asiaten”: ur US News and World Report, 1966. Texten lyder: “En amerikansk minoritetsgrupps framgångssaga. I en tid när USA är uppfyllt av oro över rasminoriteternas hårda lott så vinner en av dessa minoriteter – nationens 300 000 kines-amerikaner – välstånd och respekt som en följd av sitt hårda arbete... I Chinatown lär man fortfarande ut den gamla tanken att människor ska förlita sig på sina egna ansträngningar – och inte socialbidrag – för att kunna nå Amerikas förlovade land”

Under 1980- och 90-talen späddes idén om den ”lyckade minoriteten” på av att asiatiska studenter började bli alltmer överrepresenterade som studentgrupp vid universiteten i den engelsktalande världen samtidigt som länderna i Stillahavsasien såsom Sydkorea och Kina liksom senare också Thailand och Vietnam industrialiserades i snabb takt. Den stereotypa bilden av ”asiater” som högpresterande och skötsamma, kombinerades med en lika stereotyp bild av ”asiater” som saknar förmågan att tänka och skapa självständigt och konstnärligt.

Exempel på den stereotypa framställningen av den hyperintelligenta, disciplinerade ”asiaten”: Från vänster till höger: omslag från tidskriften Newsweek, 1984, där texten lyder ”Asiatiska amerikaner: driften att vara bäst”. I mitten de identiska trillingarna Chang ur Disneys TV-serie Proud Family, 2001. Framställningen av trillingarna Chang som plugghästar iscensätter den stereotypa bilden av asiater som högpresterande men robotlika. Omslag från tidskriften Time, 1987, där asiatisk-amerikanska studenter porträtteras under rubriken ”Dessa asiatiska amerikaner: supersmarta ungar”. Ordet ”whiz” som används för att beteckna någon som är mycket intelligent, är troligen besläktad med ordet ”wizard”/trollkarl.

Klichén om den glasögonprydda, asiatiska plugghästen framställer ofta asiatiska föräldrar som absurt krävande och ställer den stereotypen mot en lika stereotyp bild av icke-asiatiska, oftast vita, ungdomar som utåtriktade och fysiskt aktiva.

Exempel på den stereotypa framställningen av den hyperintelligenta, disciplinerade ”asiaten”: ur TV-serien Family Guy. Replikerna lyder: ”You doctor yet? – No,dad, I’m twelve – Talk to me when you doctor”/ “Du doktor ännu – Nej pappa, jag är tolv år gammal – “Prata med dig när du doktor.”

Exempel på den stereotypa framställningen av den hyperintelligenta, disciplinerade ”asiaten”. Till vänster, Hiro Nakumura i TV-serien Heroes. Karaktären Hiro arbetar på ett dataföretag, uppträder alltid glasögonprydd, prydligt klädd i slips och hans superkraft består i att kunna manipulera tid. Till höger, Phoebe i TV-serien Hey Arnold är tyst, flitig, smart och glasögonprydd.

Nedan: Idag kontrasteras den stereotypa bilden av hårt, maskinlikt arbetande asiatiska studenter med en lika stereotyp bild av vita studenter som slöa och omotiverade. Bild till vänster ©Copyright 2009 Dave Granlund. Bild till höger av Danzinger, 2010. I förlängningen av den här kontrasten återfinns den gamla föreställningen om den ”Gula faran” som hotar västvärlden.

HUVUDKÄLLOR

”The Model Minority Stereotype Project”. Nicholas D. Hartlep.

”The myth of the ’model minority’”. Daron Taylor. Video. Washington Post, 2017.

”Asian Americans In Other Media”. Asian Americans in the Media.

”Chinese Exclusion Act (1882)”. Immigration to the United States, 1789-1930. Harvard University Library Open Collections Program.

Ladda ner artikel som PDF Skriv ut

Detta är utskriftsversionen av en artikel från Kunskapsbanken Bilders makt. Onlineversionen, som innehåller länkar till relaterat material, hittar du på http://bildersmakt.se/hotbilder-asiater-som-hyperintelligenta-farliga-och-lojliga.