Dreyfusaffären var en politisk rättsskandal i Frankrike åren före sekelskiftet 1900. Den judiske officeren Alfred Dreyfus, på bilden till vänster, anklagades och dömdes felaktigt för spioneri. Anklagelserna om Dreyfus förräderi stämde väl överens med de redan florerande antisemitiska idéerna och i samband med Dreyfusaffären spreds antisemitiska föreställningar och bilder i Frankrike.

Dreyfusaffären: Émile Zolas inlägg ”J’accuse” väckte en hetsig debatt som delade Frankrike och få människor lyckats hålla sig borta från debatten.

I samband med Dreyfusaffären spreds antisemitiska föreställningar och bilder i Frankrike, bland andra affischerna ovan och nedan mellan 1899–1900. Under rubriken ”Musée des Horreurs” (på svenska ungefär ”Skräckkabinettet”) avhumaniserades Dreyfus försvarare genom att framställas som djur i ett mardrömslikt menageri. De som arbetade för att undergräva Dreyfus förhärligades istället under rubriken ”Musée des Patriotes” (”Patrioternas Museum”).

Till vänster en affisch som föreställer Dreyfus hängd i ett träd med en skylt runt halsen på vilken det står ”FÖRRÄDARE”. I mitten en karikatyr av Dreyfus som anspelar på antisemitiska föreställningar om judars ”rasmässiga” anlag. Bilden till höger föreställer en figur som tvättar en annan i ett kar med pengar. Den som blir tvättad har ordet ”Förrädare” skrivet i pannan och bilden syftar på antisemitiska föreställningar om ”förrädiska judar” som badar i pengar och refererar Dreyfus påstådda förräderi. Texten under bilden lyder: “Judar, för oss i Frankrike, kan enbart blod få bort en sådan fläck!”.

Alfred Dreyfus dömdes för spioneri och fängslades på Djävulsön. Men såväl den franska som den internationella kritiken mot domen växte. 1906 fick han återupprättelse och tilldelades utmärkelsen Hederslegionen. Det hade då gått 12 år sedan Dreyfus anklagades och arresterades för högförräderi.