Vi lever i en visuell kultur. Bilder formar vår uppfattning av världen, andra människor och oss själva. Men många saknar nödvändiga kunskaper för att kunna tolka visuella uttryck. Bilders Makt är en fritt tillgänglig kunskapsbank med bilder, film och förklarande texter om stereotypa bilder. Ordet stereotyp är hämtat från tryckkonstens historia där stereotypen är den mall som gör att man enkelt kan mångfaldiga typer för tryck. Liksom den ursprungliga stereotypen som användes för att låsa fast och fixera typerna i tryckprocessen, är den stereotypa bilden en mall, en låst bild. Genom att berätta om bildernas historia, funktion och teman erbjuder Bilders Makt ett verktyg för fördjupad visuell läskunnighet om rasistiska stereotyper.
De som försvarar stereotypa bilder tycks ofta bara se och känna till just den bild de försvarar – och se den bilden som unik, medan de som känner igen stereotyperna ser repetitionen av samma bilder om och om igen genom historien och i samtiden.
Vi lever i en visuell kultur. Det finns idag en medvetenhet om vikten av att kunna läsa bilder, formulerad bland annat i Unescos diskussion om media och demokrati, liksom i den svenska läroplanens betoning av bilders ”betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden” (Lgr 11, 20).1
Bilderna ovan, av Moa Sundkvist, visar GöteborgsPostens omslag från 1862, vart 25:e år, fram till 2012 och synliggör dagstidningens utveckling mot ett allt mer visuellt media. I bilden representeras text av streck och bilder av kryss.
En bild säger mer än tusen ord Bilder påverkar oss ofta på ett mer direkt sätt än texter och väcker starka känslor. Idag är många människor medvetna om hur könsstereotypa bilder kan påverka människors kroppsideal och självuppfattning negativt. Könsstereotypa bilder är en viktig fråga att belysa, samtidigt som medvetenheten om andra stereotypa bilders negativa effekter på människors liv också behöver få en bredare spridning.
Kunskapsbanken Bilders Makt, syfte och mål Kunskapsbanken Bilders Makt vill göra det möjligt för en bred allmänhet att lära sig känna igen stereotypen som en budskapsbärande bild som färdas relativt oförändrad över språk- kultur- och tidsgränser. Syftet är att förmedla verktyg för att kunna känna igen och avläsa stereotypa bilder. En kunskapsprocess som också gör det möjligt att både föreställa sig, och skapa bilder som inte reproducerar rasistiska och antisemitiska föreställningar.
Åldersrekommendation Barn ska aldrig utsättas för rasistiska bilder. Det behövs ett fullt utvecklat kritiskt tänkande för att kunna tillgodogöra sig innehållet på Kunskapsbanken Bilders Makt och vi har därför en åldersrekommendation på 15 år.
Bilder i centrum Kunskapsbanken Bilders Makt fokuserar på rasistiska och antisemitiska bilder, det vill säga folkbildar inte om rasism och antisemitism generellt.
Ord & begrepp Ord och begrepp är ständigt stadda i förändring. Deras betydelser förskjuts av ett hela tiden pågående offentligt samtal. De ord och begrepp Bilders Makt använder är helt enkelt de bästa vi kunnat hitta just nu.
Korsläsning och konsekvent anti-rasism
Det existerar redan en stor mängd kvalitativ forskning om till exempel antisemitiska bilder och rasistiska visuella stereotyper. Men, forskningen är inte alltid lättillgänglig och rör sig ofta inom ett begränsat historiskt och tematiskt fält. Kunskapsbanken Bilders Makt syftar dels till att tillgängliggöra forskningen, dels till att bredda perspektiven. Genom att ”korsläsa” stereotyper med hjälp av länkar i texterna synliggörs likheter och skillnader, historiskt och idag. Stereotypernas funktion är alltid att skapa dehumaniserande föreställningar om ”den Andre”, oavsett tid, plats och vem som drabbas. Korsläsning av stereotyper möjliggör en konsekvent anti–rasistisk analys och förståelse av historiens och nutidens bildproduktion.
Urval och begränsningar Målet med Kunskapsbanken Bilders Makt är att nå ut till en bred allmänhet, som utan förkunskaper i ämnet ska kunna se och förstå problematiken med stereotypa bilder. Sidan är den första av sitt slag i Sverige och vår målsättning är inte att vara heltäckande, eftersom det helt enkelt inte är möjligt inom ramen för det här projektet, men att lägga en viktig grund för en svensk kunskapshöjning om historiska och nutida stereotypa bilder, som vi hoppas att andra ska bygga vidare på. För att nå ut brett har vi valt att skapa ett begränsat material där korta artiklar talar på ett lättfattligt språk. Materialet består i stort sett uteslutande av västerländsk, europeisk och nordamerikansk, bildproduktion, och fokuserar på det västerländska kulturarv som också präglat och präglar Sverige. Vi tror att när en lär sig känna igen och lär sig mer om de rasistiska stereotypernas historia, funktion och vanliga teman, kommer en också kunna känna igen stereotyper som Bilders Makt inte skriver om.
Riskanalys Det finns alltid en risk när en pratar om och visar på stereotypa bilder och föreställningar, att samtidigt sprida eller förstärka de stereotypa bilderna och föreställningarna. När det gäller bilder finns det också en särskilt problematik, eftersom bilder påverkar och drabbar oss på ett direkt sätt och omedvetet kan få oss att generalisera om riktiga människor. Samtidigt behöver vi känna till vår historia, i vilken bilder varit centrala för spridningen av rasistiska och antisemitiska idéer. De bilder vi valt att lyfta fram i Bilders Makt är redan vitt spridda och vi har medvetet försvårat nedladdning av bilderna från sajten.
Såhär läser du Bilders Makt De kortfattade texterna ”Historia”, ”Teman” och ”Funktion” innehåller länkar som leder ut i materialet. Varje artikel innehåller ett flertal länkar som gör det möjligt att ”korsläsa” stereotyper, vilket också synliggör likheter och skillnader, historiskt och idag. Med hjälp av fliken ”Läs mer” går också det att navigera genom Bilders Makt.
Tillkomst och kvalitetssäkring Texter och bildval har tillkommit i ett nära samarbete mellan redaktion och projektets Advisory Board. Allt bild- och textmaterial har också granskats och godkänts av Advisory Board bestående av människor som är kunniga om stereotypa bilder och föreställningar och som är personligen berörda av bilderna.
Advisory Board Anna Linder, konstnär och forskare Akademin Valand Anna Skielta, Samiskt informationscentrum Angelica Ström, pedagog Barakat Ghebrehawariat, demokratiagent, föreläsare Danjel Nam, journalist Hanna Högstedt, filmregissör och manusförfattare Hans Caldaras, musiker, författare och föreläsare Henrik Bachner, fil. dr. i idéhistoria Jonathan Leman, journalist, Expo Karen Austin, demokrati- och MR-strateg, Stockholms Stad Katarina Pirak-Sikku, konstnär och forskare, Uppsala universitet Lars M Andersson, forskare, lektor i historia, Uppsala universitet Lin Lerpold, docent och chef för Mistra Centre for Sustainable Markets, Handelshögskolan Lisa Wool-Rim Sjöblom, serietecknare och illustratör Maureen Hoppers, kommunikatör och medgrundare av MeR Barnkultur, styrelsen CinemAfrica Mia Taikon, pedagog, É Romani Glinda Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi, Uppsala universitet Raymond Peroti, musiker och föreläsare Sara Abdollahi, kulturjournalist, driver podcasten Hysteria om och för skapande kvinnor. Stéphane Bruchfeld, idéhistoriker, Hugo Valentin-centrum, Uppsala universitet Tobias Hübinette, docent i interkulturell pedagogik, Institutionen för språk, litteratur och interkultur, Karlstads universitet Tomas Colbengtson, konstnär, adjunkt Konstfack Zahra Bayati, fil. dr i pedagogik, forskare och lektor vid Göteborgs universitet
Ett särskilt tack till Tobias Hübinette som bidragit med text & bildmaterial.
Redaktion
Joanna Rubin Dranger, professor illustration Konstfack, författare, illustratör.
Moa Matthis, fil.dr. i litteraturvetenskap, författare, kritiker.
Filmproduktion
Kalle Sandzén
Albin Biblom
Redigering
Aminata Merete Grut
Form och teknik Call & Response Cajsa Unnbom (grafisk form), Oivvio Polite (programmering)
”Interrogating stereotypes makes them uninhabitable — it destroys their naturalness and normalcy.” – Stuart Hall
”There is no hiding from a constructed difference.” – Sander Gilman
”...It´s frightening that as massmedia uses more certain kinds of representations for specific impact and effect, we´re also being told that these images are not really that important.” – bell hooks
”Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska och känslomässiga upplevelser. Kunskaper om bilder och bildkommunikation är betydelsefulla för att kunna uttrycka egna åsikter och delta aktivt i samhällslivet.”, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11), Skolverket
”Om medier ska stödja demokratin, måste medborgarna förstå att använda dem kritiskt, kunna tolka den information de får... Ur många synpunkter har det som traditionellt ansetts som basfärdigheter omdefinierats. Det räcker inte längre att människor lär sig läsa, skriva och räkna.”, Media och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen, Unesco
Detta är utskriftsversionen av en artikel från Kunskapsbanken Bilders makt. Onlineversionen, som innehåller länkar till relaterat material, hittar du på http://bildersmakt.se/start.
Nyfiken på allt?
Slumpa artikelKunskapsbanken Bilders Makt drivs av Mångkulturellt centrum som en kunskapspilot inom Unesco LUCS. Med stöd av Postkodlotteriets kulturstiftelse.