Kunskapsbank om rasistiska stereotyper

Vanliga frågor och svar

Varför föreställer så många av bilderna på Kunskapsbanken Bilders Makt män? Varför är det färre bilder av kvinnor?
Många av bilderna föreställer män, eftersom mannen, historiskt sett, ännu mer än idag, utgjort normen.

Vad är skillnaden mellan stereotyper och karikatyrer?
En karikatyr är en bild som överdriver en specifik persons mest karakteristiska drag, ofta med en komisk effekt. Stereotypen, å andra sidan, är alltid ett påstående om en hel grupp människor som syftar till att dehumanisera och/eller demonisera.

Stereotypen avbildar inte verkliga människor överhuvudtaget, utan traderade och fördomsfulla uppfattningar. Det förekommer att bilder som kallas ”karikatyrer” innehåller tydligt igenkännbara stereotypa element. Karikatyren förvandlas till en stereotyp när den specifika person som karikeras görs till en symbol för en grupp, med hjälp av stereotypens visuella formspråk som konstruerar och överdriver vissa attribut som hudfärg, hårfärg, anletsdrag, kroppsdelar och kläder.

Varför finns det inga stereotypa bilder av ”vita” med i Kunskapsbanken Bilders Makt?
Kunskapsbanken Bilders Makt fokuserar på de stereotyper som använts och används för att dehumanisera människor som inte omfattats eller omfattas av det västerländska majoritetssamhällets ”vi”.

I likhet med andra föreställda och skapade grupptillhörigheter, är ”vithet” en historiskt föränderlig konstruktion där människors faktiska hudfärg bara är en komponent i föreställningarna om vilka som ingår i samhällets gemenskap, och vilka som inte gör det. I ett inomeuropeiskt sammanhang har till exempel judar, romer och samer konstruerats som ”de Andra” och stereotypiserats långt innan 1800-talets rasbiologi introducerade begreppet ”ras” och ”vithet” som skillnadgörande verktyg.

Vilka som inkluderas eller exkluderas i kategorier som ”vit” eller ”icke-vit” har hela tiden varit och är fortfarande en pågående konstruktion och förhandling där yttre aspekter som hudens färg, ögonens, munnens eller näsans form, samt ögonfärg, hårfärg och hårets textur hela tiden har spelat in, men också aspekter som kläder, religion, nationalitet, klass och språk.

Kan en bild vara rasistisk eller antisemitisk även om den som gjort den inte har haft rasistiska eller antisemitiska intentioner?
Ja. Den västerländska bildtraditionen är genomsyrad av rasistiska och antisemitiska föreställningar och påståenden som under många hundratals år spridits genom populärkulturella framställningar och blivit en del av ett västerländskt kulturarv. Det betyder att den som inte känner igen den stereotypa traditionens bildspråk som bärare av rasistiska och antisemitiska budskap, omedvetet och utan avsikt kan återskapa det.

Idag är den ideologiska rasismen återigen på frammarsch, också inom det etablerade politiska fältet. Stereotypa bilder som produceras i rent ideologiskt och/eller rasistiskt syfte kan snabbt plockas upp och populariseras relativt oförändrade inom populärkultur och kommersiella marknader. Kunskapsbanken Bilders Makt visar att snarlika bilder och bildidéer färdas mellan uttalat rasistiska sammanhang och mass- och populär-kulturen.

Vad är relationen mellan stereotypa bilder och ekonomi?
Genom historien har rasistiska och antisemitiska bilder använts i propagandasyfte för att motivera och försvara övermakt, erövring, fördrivning och förslavande. De stereotypa bilderna har alltså varit direkt kopplade till politisk makt och ekonomiskt berikande i olika former och sammanhang. De ursprungliga avsändarna har inte sällan varit nationella regeringar, handelskompanier, vetenskapliga institutioner och den kristna kyrkan. Eftersom stereotypa bilder generellt bekräftar för-sant-hållna-föreställningar om identitet och tillhörighet, har de också utnyttjats flitigt inom reklam och marknadsföring sedan åtminstone 1800-talets början, och har spridits brett inom populärkulturen. Det gäller i hög grad rasistiska och antisemitiska stereotyper som återfinns inom allt från produktreklam till vitt spridda böcker för barn.

Rasistiska och antisemitiska bilder har alltså ofta varit, och är fortfarande idag, mycket lönsamma. Som ett exempel bland många, kan nämnas den holländska folkloristiska figuren Swarte Piet som förekommer i mängder av kommersiella sammanhang; som maskeradkostym, godis, bakverk, tryckt på vykort, produkter och souvenirer. Samtidigt har många kommersiella företag blivit relativt bra på att undvika stereotyper då man insett att det är lönsamt att inte stereotypisera delar av den tänkta målgruppen.

Varför är stereotypa bilder problematiska?
Stereotypa bilder får oss att generalisera om hela grupper av människor och läsa in allt som överensstämmer med stereotypen och bortse från det som inte överensstämmer, och detta sker i hög grad på en omedveten nivå. Stereotypa bilder har bidragit till avhumanisering och till och med folkmord.

Varför räcker varken kolonialismen eller rasbiologin som förklaringsmodeller för att förstå stereotypa bilders uppkomst, användning och spridning?
I dagens diskussion om rasism och antisemitism finns det en tendens att begränsa tidsperspektiven till 1800-talets rasbiologiska och koloniala sammanhang. Det är delvis berättigat eftersom både rasbiologin och kolonialismen producerade en oändlig mängd stereotyper i bild och ord, och inom många olika genrer, i bilder och text. Tiden innebar dessutom uppkomsten av massmedia och allmän läskunnighet i västvärlden, vilket innebar att bildstereotyperna plockades upp och spreds inom marknadsföring och populärkultur i stor skala.

Samtidigt är de rasistiska och antisemitiska stereotypernas historia så mycket äldre, och 1800-talets ideologier byggde vidare på ett idéarv och en bildtradition som formats i västvärlden under många hundratals år, inte minst av den kristna kyrkan i samverkan med den världsliga makten. De stereotypa bildtraditionerna är också formade dels av de koloniala erövringarna och den transatlantiska slavhandeln som tog sin början redan under tidigt 1500-tal, dels av den månghundraåriga maktkampen mellan en kristen maktsfär och det osmanska riket. Lika viktigt är dock att se och förstå hur dagens stereotyper även formats i ett rent inom-europeiskt sammanhang som när det gäller antisemitiska bilder går att spåra tillbaka till den kristna kyrkans formerande och grundläggande för nästan 2000 år sedan. På samma sätt har stereotypa framställningar av både romer och samer en historia som sträcker sig långt tillbaka i tiden, och som föregår 1800-talets västerländska, koloniala expansion utanför Europa.

Ur Kunskapsbanken Bilders Makts perspektiv är det viktigt att se och förstå de visuella stereotypernas koppling till särskiljandets tekniker generellt, vilket också bidrar till förståelsen av hur och att stereotyperna kan vara så seglivade.

På vilket sätt begränsar begrepp som ”vit, ”icke-vit” och ”västerländsk” vår förståelse för stereotypernas historia och funktion?
Människors utseende görs betydelsebärande - till exempel i form av visuella stereotyper – i relation till konkreta behov av skillnadgörande. Det innebär att begrepp som till exempel ”vita” och ”svarta” är konstruktioner som grupperar och sorterar människor med utgångspunkt från yttre, fysiska egenskaper som definieras i termer av färg. Det är en ”färgkodning” av världens människor som kopplades till föreställda inneboende egenskaper och som går tillbaka till 1700-talet, men som systematiserades och spreds av rasbiologin under 1800-talet. Rasbiologins konstruktion av betydelsebärande visuella skillnader, sammanfaller i tiden med teknikens möjligheter att framställa och sprida färgbilder till en stor publik, liksom med den fotografiska teknikens utveckling. Idag är vi i hög grad formade av rasbiologins visuella kommunikation, också när vi gör motstånd mot dess budskap.

Det västerländska majoritetssamhällets behov av betydelsebärande skillnadgörande föregår dock med många hundratals år, rasbiologins indelning av människor i ”raser” baserat på utseende. Kunskapsbanken Bilders Makt belyser därför också andra former av skillnadgörande och omfattar också tiden innan 1800-talets rasbiologi och skillnadgörande som t e x medeltidens märkning av judar eller ”gulifieringen” av sydostasiater från 1800-talet och framåt. Begreppet ”icke-vita” används ibland, men räcker inte för att förstå stereotypernas spridning och funktion; de både föregår och komplicerar det sena 1800-talets rasbiologiska kategoriseringar. Samma sak med begreppet ”västerländska” eftersom t ex både romska och judiska minoriteter – liksom samisk ursprungsbefolkning – rent faktiskt är västerländska.

Detta är utskriftsversionen av en artikel från Kunskapsbanken Bilders makt. Onlineversionen, som innehåller länkar till relaterat material, hittar du på http://bildersmakt.se/vanliga-fragor-och-svar.

Nyfiken på allt?

Slumpa artikel
Video cover pagePlay icon

Vad är en stereotyp bild?

Film, 3 min

Video coverPlay icon

Det här är inte jag

Ickesterotypa bilder

Icke-stereotypa bilder